Höftledsartros - ärftligt och tidigt
Publicerat Vid höftledsartros har basbehandling, som patientutbildning, träning och viktnedgång, bäst effekt om den sätts in så tidigt som möjligt, enligt det nya vårdförloppet höftledsartros. Mattias Eirefelt Många patienter med höftledsartros får inte alltid rätt diagnos eller behandling i tid och flera skickas på röntgen för tidigt. Ledförändringar syns inte tidigt i förloppet och korrelationen mellan symtom och bild är svag.
Det finns en risk för att diagnosen försenas när inget syns på röntgenbilden, säger Mattias Eirefelt, specialist i allmänmedicin vid Capio Gullmarsplans vårdcentral och ledamot i RPO rörelseorganens sjukdomar. Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp Höftledsartros — primärvård är ett av de första vårdförloppen som blev godkända under våren. Vårdförloppet beskriver vilka åtgärder som bör utföras inom primärvården och i vilken ordning det bör ske.
Viktiga punkter om symtom, diagnos och behandling
- Symtomen kommer ofta gradvis och känns mest vid fysisk aktivitet i ljumskar, säte, övre delen av låren, knän eller underben.
- Andra symtom kan vara igångsättningssvårigheter, morgonstelhet, muskelsvaghet och nedsatt rörlighet.
- Längre fram kommer smärta i vila, nattlig värk och en haltande gång.
- Vanliga riskfaktorer är tidigare ledskada, ålder över 45 år, övervikt, ärftlighet och ensidig långvarig ledbelastning.
| Symtom vid höftledsartros | Beskrivning |
|---|---|
| Inledning | Smärta vid aktivitet i ljumsk, säte, höft, knä eller underben. Igångsättningssvårigheter och morgonstelhet. |
| Framåtgående | Smärta i vila, nattlig värk och haltande gång. Sämre livskvalitet. |
| Status | Ändrat gångmönster, begränsat rörelseomfång, skillnad i benlängd, krepitationer och låsningar. |
Vid statusundersökning märks ofta ändrat gångmönster, ibland med hälta, begränsat rörelseomfång och smärta vid passiv inåtrotation, abduktion och flexion. Även krepitationer, låsningar och upphakningar är vanliga statusfynd. Hos vissa kan det också finnas en skillnad i benlängd. Patienter med misstänkt höftledsartros ska hänvisas till fysioterapeut för diagnos och behandling. Basbehandlingen vid höftledsartros är individuellt anpassad träning hos fysioterapeut.
| Vanliga riskfaktorer |
|---|
| Tidigare ledskada |
| Ålder över 45 år |
| Övervikt |
| Ärftlighet |
| Ensidig långvarig ledbelastning |
Träningen kan vara styrketräning, konditionsträning och balansträning och kan ske individuellt, i grupp eller digitalt. Till basbehandlingen hör även patientutbildning kring diagnos och egenvård, till exempel i artrosskola. Vid övervikt ges stöd för viktnedgång. När basbehandlingen inte ger tillräcklig effekt kan den kompletteras med tilläggsbehandling i form av smärtlindrande läkemedel och hjälpmedel.
Paracetamol och COX-hämmare, som naproxen, är läkemedel som kan prövas. Däremot ska kortison inte injiceras, eftersom behandlingen endast ger kortvarig smärtlindring eller ingen effekt alls. Käpp eller gånghjälpmedel kan provas ut av fysioterapeut eller arbetsterapeut. Först när patienten har svåra besvär med smärta och begränsning av funktionen, som inte blir bättre med bas- och tilläggsbehandling, kan det bli aktuellt med kirurgisk behandling om patienten önskar det. Då ska patienten ha röntgats.
Behandlingspyramid och BOA-registret
| Behandlingspyramid | Beskrivning |
|---|---|
| Basbehandling | Individuellt anpassad träning, patientutbildning och viktnedgång. |
| Tilläggsbehandling | Smärtlindrande läkemedel (t.ex. naproxen) och hjälpmedel. |
| Kirurgisk behandling | Kvarstår endast vid svåra besvär som inte svarar på annan behandling. |
Delaktig patient Vid höftledsartros är det viktigt att patienten är delaktig och tar eget ansvar för behandlingen för att kunna nå ett bra resultat. Om patienten får rätt diagnos och vård enligt basbehandling tidigt i sjukdomen, kan symtom som svår smärta, funktionsnedsättning och viktuppgång förebyggas och höftledsplastik senareläggas eller till och med undvikas.
Vårdförlopp Höftledsartros — primärvård inbegriper utredning och behandling vid misstanke om höftledsartros eller försämring av tidigare känd höftledsartros och gäller tills att patienten har en acceptabel smärta och funktionsnedsättning eller vid remiss för bedömning av ortoped. Om besvären orsakas av en annan diagnos upphör åtgärderna inom detta vårdförlopp.
Ytterligare ett vårdförlopp för höftledsartros del två planeras, vilket inleds med remiss för ortopedisk bedömning. BOA-registret ger effektivare artrosbehandling I BOA-registret Bättre omhändertagande av patienter med artros utvärderas interventioner som görs av fysioterapeuter och arbetsterapeuter på artrospatienter.
- Basbehandling är information, träning, utbildning och ibland viktnedgång.
- Med hjälp av registret kan åtgärderna följas upp och optimeras.
- Faktorer som utvärderas är bland annat upplevd hälsa, livskvalitet och fysisk aktivitet.
- Data kommer från standardiserade frågeformulär som besvaras av både patient och behandlare före behandlingsstart, tre månader efter start och av patienten även efter ett år.
I dag finns cirka 15 000 patienter i registret. Data visar att 15—20 procent som går artrosskola kan sluta med läkemedel mot artros.